Nya toppdomäner

Igår fick organisationen ICANN en organisatorisk pånyttfödelse. Ett förnyat avtal med Amerikanska department of commerce skapar delvis nya förutsättningar för ICANNs existens och dagliga administration av Internet.

Idag ser vi ofta adresser på nätet som slutar med en tvåstavig förkortning (t.ex. .SE). de kallas vanligtvis för landstoppdomäner, dvs. Internetadresser som pekar på ett land. Till grund för de förkortningarna ligger den FN-standard som med två bokstäver benämner alla länder. Toppdomänen som pekar på Sverige kallas .SE, och det är.SE som har avtal med ICANN att sköta adresserna på den delen av Internet. På engelska kallas en sådan toppdomän country code Top Level Domain eller kort och gott ccTLD.

Andra toppdomäner kallas vanligtvis för generiska toppdomäner (gTLD). Adresser som exempelvis slutar på .com, .org eller .net, har tre eller fler bokstäver. Det finns idag ca 280 landstoppdomäner och 21 generiska toppdomäner. Det ICANN beslutade 2008 var att man skulle öppna för fler och helt nya sådana. ICANN har skrivit ner hur man föreställer sig hanteringen av en sådan process i en särskild handbok:

Egentligen är det tre parallella processer som pågår

ICANN har redan 2008 beslutat att man ska öppna upp för nya toppdomäner på Internet. Att besluta det är lätt. Att genomföra det är lite svårare. Därför att i samma ögonblick som du aviserar detta behöver du ha en plan, eller policy för hur de toppdomänerna ska delas ut. Ska vemsomhelst få registrera en toppdomän? Får jag som privatperson registrera www.domän.sweden? Varför? Varför inte?

Klart är att många aktörer tagit fasta på detta löfte från ICANN, och att de just nu bullar upp för sin nya toppdomän. De kommunala förvaltningarna i Paris och Berlin lägger redan idag ner stora summor för att deras toppdomäner ska realiseras. Tänk dig adresser som www.hittapa.berlin, www.hittapa.ericsson, www.hittapa.volvo, eller varför inte www.hittapa.stockholm. Har den politiska ledningen i Stockholm insett den möjligheten? Eller ledningen för Ericsson?

Enligt rykten skulle en sådan adress kosta US$ 185 000. Till det kommer en årlig kostnad för drift och underhåll av toppdomänen. Ursprungligen planerade man att öppna för de nya toppdomänerna under andra kvartalet 2009. Man har nu tvingats skjuta på lanseringen till december 2009.

Parallellt med de nya toppdomänerna pågår ett arbete med att anpassa och internationalisera Internet till andra tecken än det engelska alfabetet. Domännamn med vårt unika alfabete fungerar redan idag utmärkt under toppdomänen .SE (t.ex. www.hittapå.se), men hur är det med andra tecken? Arbetet att internationalisera domännamnssystemet (IDN Internationalised Domain name system) siktar på att möjliggöra för helt andra språk (’script’). Tänk dig att i stället kunna skriva en domänadress såhär ن أقرأ هذه الصفحة با.لعر eller såhär: 我希望.此网. Har den politiska ledningen i Göteborg insett att de kan komma att registrera www.domän.göteborg ?

Slutligen finns en tredje process som kombinerar de två, dvs. arbetet med att snabbt införa toppdomäner för ett fåtal länder på deras eget språk. Kina säger sig redan idag ha stöd för tecknet för Kina ( ) som toppdomän. Likaså kan man tänka att Ryssland som idag har toppdomänen .RU framöver också skulle vilja ha en toppdomän för kyrilliska bokstäver.

Vilka blir effekterna?
Det är nu ganska många år sedan ICANN öppnade för nya toppdomäner. När de nu på nytt accepterar nya toppdomäner finns viss oro för vad detta kan leda till.

I marknadsmässiga termer kommer detta att leda till ett hastigt skifte i utbud, där tillgången på toppdomäner och därmed på domännamn ökar. Värdet av nya toppdomäner kommer att avgöras av efterfrågan.

Dagens domännamnsindustri är givetvis de främsta påhejarna av nya toppdomäner. Som stort globalt företag kan man å ena sidan vara intresserad av at registrera en egen toppdomän. Om du inte anser dig ha råd med detta, kan du å andra sidan oroa dig för behovet av att behöva skyddsregistrera ditt företagsnamn under ännu flera toppdomäner, mestadels för att undvika risken för sammanblandning av ditt varumärke.

E-postadresser är en av de mest kända och konkreta tjänsterna som baseras på domännamnssystemet (DNS). Vartefter Internet utvecklas kan det i framtiden komma nya tjänster som också baseras på kontrollen över domännamnet eller toppdomänen. Du kan t.ex. redan idag göra ditt surfande säkrare genom att knyta tjänster som Open DNSSEC till ditt domännamn. Du kan också redan idag knyta tjänster för att identifiera dig på nätet till din domän (OpenID). Motsvarande tjänster kan givetvis också knytas till en toppdomän. Så för att rätt uppskatta värdet av en toppdomän behöver det stora företaget också spana in i kristallkulan.

I tekniska termer talar man snarare om att expandera rotzonen än att sälja toppdomäner. Rotzonen består ytterst av den databas som knyter samman de olika toppdomänerna, så att komunikation kan ske dem emellan. Om du expanderar dagens ca. 300 toppdomäner till fler, uppstår förr eller senare tekniska problem. Den inte helt utredda frågan är var gränsen går. Hur många toppdomäner klarar nätet?
Frågan kan tyckas futtig när vi talar om trehundra eller femhundra toppdomäner,
Men om du också tänker in andra åtgärder som planeras för nätet blir det snabbt mer komplext. Ambitionen att nätet ska vara mångspråkigt multiplicerar belastning på rotzonen. Tänk dig att rotzonen ska anpassas för IDN, dvs. att rent teoretiskt kunna benämna exempelvis .se på Indiens 4000 språk. När vi sedan vill göra nätet säkrare använder vi oss av DNSSEC. En ökad säkerhet på nätet ställer också ökade krav på infrastrukturen. Förr eller senare når vi en bortre gräns när nya toppdomäner i kombination med andra tjänster belastar nätet för mycket. Det finns meao. En bortre praktisk gräns även för domännamnssystemet.

Nya toppdomäner spelar även roll i rättsliga sammanhang. Rätten till ett namn kan infrågasättas både för länder och företag. Regeringen har idag uttalat till ICANN att man förväntar sig förtur till toppdomäner som pekar på Sverige. Men hur ska ICANN hantera en toppdomän för Stockholm? Vem ska få söka? Ska någon få förtur? Varför? Ska jag som privatperson kunna registrera toppdomänen www.doman.swe ?
Likaså är varumärken en viktig resurs i företagsvärlden. Ska jag som privatperson få registrera toppdomänen www.doman.ericsson ? Varför inte?