Hälsan tiger still

Ibland är det lätt att glömma bort det som faktiskt fungerar. Vi tar exempelvis för givet att Internet ska fungera väl. Här nedan en tydligare beskrivning av hur bra Internet (eller kanske snarare domännamnssystemet) faktiskt fungerar i Sverige. Detta är lite för kul läsning för att inte spridas.

Det har kommit en mycket intressant (och upplyftande) uppsats från universitetet i Twente under namnet Een georganiseerd domein – onderzoek naar organisatievormen voor ccTLD beheer en hun maatschappelijke effecten. Det är Pascal Ars som i april 2009 lade fram sin uppsats. Med dagens möjligheter till en summarisk översättning (t.ex. i google translate) är detta emellertid inte längre ett stort problem att ge sig på holländska.. Tillvaron underlättas dessutom av en engelsk sammanfattning (s 68-74 i uppsatsen). Den är extra rolig läsning eftersom den inte är den traditionella beställningsrapporten, utan en uppsats, från ett riktigt universitet, skriven av en icke-techie utan alltför många och långa fingrar i syltburken, och därmed relativt trovärdig.

Men först lite bakgrund:
I början av 2006 trädde den s.k. Toppdomänlagen i kraft.. Införandet av denna lag var ett vägval för hur Internet i Sverige ska styras och administreras. Den reglerar bl.a. hur toppdomänen för Sverige (.SE) ska administreras, och av vem. Staten hade å ena sidan kunnat hårdreglera .SE-zonen, t.ex. genom att i toppdomänlagen från början av 2006 nationalisera .SE-zonen och lägga den under kontroll och drift på PTS. Så har exempelvis skett i Finland, där .FI-zonen styrs av statliga Ficora. Som motsatt extrem hade staten kunnat släppa .SE-zonen fullt ut till kommersiella aktörer, så som exempelvis sker under toppdomänen för .COM.
I samband med toppdomänlagen beslutades den nuvarande strukturen för Stiftelsen för Internetinfrastruktur (eller kort och gott .SE). Verksamheten drivs idag i stiftelseform. Eventuella överskott ska återföras för att förbättra DNS-tjänsten i synner het och Internetutveckling i allmänhet.

Pascal Ars uppsats gör en jämförande studie mellan olika landstoppdomäner i Europa, för att se vilka samhällseffekter olika modeller för förvaltningen av en landstoppdomän har. Utvärderingen görs utifrån fem olika variabler: kostnadseffektivitet kontra kvalitet i DNS, graden av innovation och integritetsskydd av användaren, samt toppdomänadministratörens lyhördhet till användarnas behov och intressen.

Priset
Som författaren självmant påpekar är detta komplexa samband, eftersom det inte fullt ut är jämförbara produkter som jämförs. Ett domännamn med högt tjänsteinnehåll (t.ex. tvistlösning, innovativ teknik eller lyhördhet gentemot det lokala internetsamfundet) kostar med nödvändighet mer än med ett utan. Likaså kompliceras bilden av att toppdomäner med stora volymer domännamn kan antas ha en avtagande marginalkostnad, dvs. att deras pris avtar då volymerna ökar. När studien kompenserat för denna skillnad i tjänster är skillnaden i pris för ett domännamn mycket liten.

Slutanvändaren i Sverige betalar i runda tal en hundralapp per år för ett domännamn under .SE, en kostnad som varier mycket beroende om du använder andra kompletterande tjänster som exempelvis webb-hosting etc.

En stabil DNS-tjänst
Sedan kommer emellertid de riktiga pärlorna på rad. Genomgående för alla toppdomänadministratörer i undersökningen är att man upprätthållit DNS i mer än 99,9% , dvs. en mycket stabil tjänst. I undersökningen utmärker sig sig .AU (Österrike), .SE (Sverige), .BE (Belgien) och .FI (Finland) som extra stabila i driften av DNS.

Innovation i DNS
I utvärderingen av innovation i DNS pekas.SE i ensamt majestät ut som den enskilda toppdomänadminstratören med högst grad av innovation. Detta mäts genom
• anpassning till internetnationella tecken (s.k. IDN), dvs. i .SE:s fall en anpassning till svenskans tecken å, ä och ö, samt de svenska miniritetsspråken
• nästa generations IP-protokoll (IPv6), dvs. en standard som möjliggör ett stort antal nya IP-adresser
• Åtgärder mot bedrägerier på Internet (DNSSEC)
• ENUM, dvs. en teknik för att lagra och distribuera adresser på Internet.

Här pekas särskilt Italien och UK ut som minst innovativa. Intressant är att jumboplatsen i stor utsträckning förklaras med den branschvisa styrningen (”Private self-regulation”) av DNS som är utmärkande för DNS-administrationen under .IT och .UK.

Skyddet av personlig integritet
Även vad gäller skyddet av personlig integritet och personlig information står .SE i ensamt majestät överst på prispallen. Studien identifierar tre metoder att hindra att oönskad information läcker ut i fel sammanhang..SE använder alla tre metoderna, medan exempelvis Danmark och Finland knappt skyddar informationen alls.

Det lokala Internetsamfundets medinflytande
Slutligen studerar uppsatsen toppdomänadministratörens lyhördhet gentemot det lokala Internetsamfundet (LIC). Detta mäts genom att se till i vilken grad användare i LIC representeras i organisationen och i vilken utsträckning de kan få sina synpunkter tillgodosedda. Även här tilldelas situationen i Sverige en stark lyhördhet till användarnas behov.

Vad betyder då allt detta?
Slutsaten av uppsatsen tydlig: Den modell som etablerats i Sverige för att reglera domännamnsadministratören för .SE-zonen är mycket framgångsrik, och sker i en väl avvägd balans mellan å ena sidan statlig kontroll och å andra sidan den innovationsförmåga och närighet som utmärker kommersiella verksamheter.

Uppsatsen pekar på en modell där .SE bidrar med teknisk stabilitet för domännamnssystemet under .SE-zonen. Vi vet exempelvis själva att domännamnssystemet under .SE varit operativt utan avbrott de senaste 10 åren. .SE bidrar också med en utveckling av domännamnssystemet för att bl.a. skydda slutanvändaren. Detta sker under relativt stort inflytande från det lokala Internetsamfundet, dvs. reprsentanter för de som berörs.

Uppsatsen pekar också på .SE som en organisation med en hög grad av innovation, bl.a. med ändamål att skydda slutanvändaren och hennes integritet .SE var exempelvis först i världen med att faktiskt tillämpa DNSSEC, dvs. en teknik för att motverka bedrägerier på Internet. Likaså utvecklar .SE i samarbete med andra just nu en motsvarande ickeproprietär kod (Open DNSSEC) för motsvarande ändamål. I en internationell jämförelse står .SE för ett starkt skydd av personliga uppgifter i databasen för domännamnsinnehavare.

Uppstasen pekar också på en modell där användarenas intressen och behov tillgodoses i stor utsträckning. Den Stiftelseform som .SE drivs under idag är uppenbart en mycket bra form för en kombination av ett stabilt domännamnssystem, en innovativ miljö för Internetutveckling, och möjligheten att ta ett samhällsansvar genom att tillgodose användarnas intressen. Visst är det med självgod min detta återberättas, men en så positiv utvärdering från en extern part går bara inte att förbise!