I mars 2009 röstar det Europeiska Parlamentet om icke-bindande rekommendationer för Europeiska Rådet när det gäller att stärka säkerhet och fundamentala fri- och rättigheter på Internet.
De fyra rekommendationerna handlar bl.a. om :
• Att möjliggöra en gradvis ensning av nationell lagstiftning inom unionen när det gäller krav på skyddet av grundläggande rättigheter på Internet.
• Intensifiera dialogen mellan nationella och europeiska lagstiftare, och mellan nationella och europeiska domstolar.
• Verka för en ökad dialog mellan all de som involveras i eller påverkas av Internet, särskilt vad gäller Internetoperatörer och Internetanvändare
• Verka för mer slutsatser av de internationella överenskommelserna, såväl bilaterala (och då särskilt transatlantiska) som på multilateral nivå (CoE, OECD och FN-initiativ).
(Egen halsbrytande översättning).
Draft report:
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+COMPARL+PE-416.306+02+DOC+PDF+V0//EN&language=EN
http://www.europarl.europa.eu/oeil/FindByProcnum.do?lang=en&procnum=INI/2008/2160
tisdag 27 januari 2009
måndag 26 januari 2009
Internets förvaltning på den europeiska nivån
Jag hör att det inte finns svenska talartider på seminariet i Bryssel anordnat av Kommissionen (KOM) den 5 februari. Det är anmärkningsvärt med tanke på de ämnen som diskuteras.
Jag föreslår att Den svenska delegaten på HLIG-mötet den 4 februari kritiserar KOM:s hantering av dessa seminarier.
Bakgrunden är som följer:
Sekretariatet sätter samman dagordningen till High Level Group on Internet Governance, Dvs. den grupp som hanterar Internet Governance i KOM på politisk nivå. Dagordningen sätts samman på ett sådant sätt att en skevhet i urvalet uppstår, en skevhet som utgör själva motsatsen till sakligt underlag för HLIG:s agerande.
Inför mötet den 4 och 5 februari finns DNSSEC på dagordningen. Trots det finns återigen talare från Tyskland att definiera och undervisa i Internets fundamentala Infrastruktur. Sverige är ett av de länder som starkast argumenterar för DNSSEC. .SE är en av de ccTLD:er i världen som utvecklat användandet av DNSSEC längst. Trots det återkommer Tyska talare på HLIG:s möten.
För ca. ett år sedan skedde samma form av skevhet då det gällde att förklara Internets knytpunkter för HLIG.
Denna skevhet i urval börjar likna ett mönster som Sverige bör uppmärksamma och kritisera på HLIG den 4 februari.
De inbjudna talarna arbetar med att skapa osäkerhet genom att ta ner diskussionen till en teknisk nivå som ingen HLIG-delegat kan tillräckligt om. Det framstår för mig som en avsiktlig strategi för att motverka utvecklingen av DNSSEC. På agendan står t.o.m. att läsa:
”Why is DNSSEC still controversial? Varför är inte frågan: How to implement DNSSEC?
Eller Why haven’t You implementet DNSSEC yet?.
Det behöver finnas ett tydligt budskap till KOM med följande innehåll:
DNSSEC är det mest utvecklade instrumentet för att uppnå HLIG:s mål om ”stability and an resilience on the Internet”. DNSSEC är ett sätt att skapa *en kedja av förtroende* mellan Internetadministratörer etc.
Sverige har tidigare i HLIG uttalat att det strategiska vägvalet för Europa och Internet Governance bör gå via ”Advancement on the ground”. Strategin bygger på antagandet att Internet utvecklas snabbare än vad EU som reglerande instans kan lagstifta. Därför bör det Europeiska samarbetet ta sin utgångspunkt i en nerifrån-och-upp-process. Sverige har tidigare argumenterat för ett bättre samarbete i ENISA i dessa frågor.
Vid HLIG-mötet den 12 mars 2008 framförde Sverige nedanstående synpunkter och förslag. Det känns som att dett arbete behöver gå framåt:
Swedish comments on stability paper and initiative to Internet Stability
Background analysis
We do agree on the perspectives taken on what makes differences, especially the notions on the fast evolvement of the Internet, and the role of the government as the last resort, i.e. the one everybody turns to when provision of fundamental Internet infrastructure goes wrong. We also agree on the view where market actors are the fundamental drivers and innovators to provide real change in the level of Internet stability.
Our conclusion is that measures by legislation is not a primary way forward. Technology is beeing developed faster than rules. This is in essence a sound development, but put demand for us (HLIG) to find new forms of cooperation.
As mentioned before: a lot of discussion on Internet Governance in HLIG tend beeing held hostage by the international process and the term "enhanced cooperation".
Our Inititative presupposes a strategy or solution to this problem where we 'act our talk', i.e. implementing bottom-up-processes etc.. Instead of adressing the long lasting issue on enhanced cooperation on UN level, we suggest movements on the ground, i.e. taking a more pragmatic approach. Such cooperation is probably achieved by 'soft measures' such as exchange of knowledge, and even closing cooperation within the IIG etc.
The Initiative
We do from Sweden propose a strategy for adressing the problems facing Internet stability (enclosed). Our strategy assumes some general principles:
• A modest ambition Let’s start cooperation with proactive work and to enable a stable Internet within every-day-use of the Internet. The ambition to be able to withstand a DDos-attack is far to ambitious, at least in the short run.
• Lets initiatie cooperation with a pragmatic approach,
• Let’s initiate cooperation in a small scale, and gradually expand cooperation when cooperation works.
• Let’s engage multi-stakeholder engagement, and recognise the bottom-up-process wich is signifikant for the development of Internet. Cooperation with real actors in society (companies, governments)
• Let’s build cooperation on voluntarily ground.
Principal goal
We suggest that the goal for a European strategy for a secure and resilient Internet is that: Internet shall become a stable, secure and resilient infrastructure for electronic communication throughout Internet. The infrastructure should provide and maintain an acceptable level of service in an normal everyday use of the Internet. The platform shall ensure competition in every level of the infrastructure.
Sugestion to a structure to a security paper
Our Suggestion to the structure of a stability paper (enclosed) includes
1) Strategic positions to increase the security of the Internet infrastructure
2)) Action plan (measures) to implement the strategic positions adopted
3) Plan for a continously management of the strategy.
Possible measures
Finally, some examples of possible measures by Commission and/or MS:
• Organize a European annual meeting with mulit-stakeholder representation. HLIG, IIG and national experts participate in fora discussion, Organizations and companies.
• Establish a multi-stakeholder council to HLIG (something similar to IGF advisory board)
• Establish a European ICT outreach on IG ("Capacity building at its best").
Financing
There are funds within the union earmarked for the implementation of the 7:th framework programme, especially Competition and Innovation Programme (CIP). Spring 2008 is excellent time to initiate dialouge and influence criteras for calls to the fiscal year 2009.
Jag föreslår att Den svenska delegaten på HLIG-mötet den 4 februari kritiserar KOM:s hantering av dessa seminarier.
Bakgrunden är som följer:
Sekretariatet sätter samman dagordningen till High Level Group on Internet Governance, Dvs. den grupp som hanterar Internet Governance i KOM på politisk nivå. Dagordningen sätts samman på ett sådant sätt att en skevhet i urvalet uppstår, en skevhet som utgör själva motsatsen till sakligt underlag för HLIG:s agerande.
Inför mötet den 4 och 5 februari finns DNSSEC på dagordningen. Trots det finns återigen talare från Tyskland att definiera och undervisa i Internets fundamentala Infrastruktur. Sverige är ett av de länder som starkast argumenterar för DNSSEC. .SE är en av de ccTLD:er i världen som utvecklat användandet av DNSSEC längst. Trots det återkommer Tyska talare på HLIG:s möten.
För ca. ett år sedan skedde samma form av skevhet då det gällde att förklara Internets knytpunkter för HLIG.
Denna skevhet i urval börjar likna ett mönster som Sverige bör uppmärksamma och kritisera på HLIG den 4 februari.
De inbjudna talarna arbetar med att skapa osäkerhet genom att ta ner diskussionen till en teknisk nivå som ingen HLIG-delegat kan tillräckligt om. Det framstår för mig som en avsiktlig strategi för att motverka utvecklingen av DNSSEC. På agendan står t.o.m. att läsa:
”Why is DNSSEC still controversial? Varför är inte frågan: How to implement DNSSEC?
Eller Why haven’t You implementet DNSSEC yet?.
Det behöver finnas ett tydligt budskap till KOM med följande innehåll:
DNSSEC är det mest utvecklade instrumentet för att uppnå HLIG:s mål om ”stability and an resilience on the Internet”. DNSSEC är ett sätt att skapa *en kedja av förtroende* mellan Internetadministratörer etc.
Sverige har tidigare i HLIG uttalat att det strategiska vägvalet för Europa och Internet Governance bör gå via ”Advancement on the ground”. Strategin bygger på antagandet att Internet utvecklas snabbare än vad EU som reglerande instans kan lagstifta. Därför bör det Europeiska samarbetet ta sin utgångspunkt i en nerifrån-och-upp-process. Sverige har tidigare argumenterat för ett bättre samarbete i ENISA i dessa frågor.
Vid HLIG-mötet den 12 mars 2008 framförde Sverige nedanstående synpunkter och förslag. Det känns som att dett arbete behöver gå framåt:
Swedish comments on stability paper and initiative to Internet Stability
Background analysis
We do agree on the perspectives taken on what makes differences, especially the notions on the fast evolvement of the Internet, and the role of the government as the last resort, i.e. the one everybody turns to when provision of fundamental Internet infrastructure goes wrong. We also agree on the view where market actors are the fundamental drivers and innovators to provide real change in the level of Internet stability.
Our conclusion is that measures by legislation is not a primary way forward. Technology is beeing developed faster than rules. This is in essence a sound development, but put demand for us (HLIG) to find new forms of cooperation.
As mentioned before: a lot of discussion on Internet Governance in HLIG tend beeing held hostage by the international process and the term "enhanced cooperation".
Our Inititative presupposes a strategy or solution to this problem where we 'act our talk', i.e. implementing bottom-up-processes etc.. Instead of adressing the long lasting issue on enhanced cooperation on UN level, we suggest movements on the ground, i.e. taking a more pragmatic approach. Such cooperation is probably achieved by 'soft measures' such as exchange of knowledge, and even closing cooperation within the IIG etc.
The Initiative
We do from Sweden propose a strategy for adressing the problems facing Internet stability (enclosed). Our strategy assumes some general principles:
• A modest ambition Let’s start cooperation with proactive work and to enable a stable Internet within every-day-use of the Internet. The ambition to be able to withstand a DDos-attack is far to ambitious, at least in the short run.
• Lets initiatie cooperation with a pragmatic approach,
• Let’s initiate cooperation in a small scale, and gradually expand cooperation when cooperation works.
• Let’s engage multi-stakeholder engagement, and recognise the bottom-up-process wich is signifikant for the development of Internet. Cooperation with real actors in society (companies, governments)
• Let’s build cooperation on voluntarily ground.
Principal goal
We suggest that the goal for a European strategy for a secure and resilient Internet is that: Internet shall become a stable, secure and resilient infrastructure for electronic communication throughout Internet. The infrastructure should provide and maintain an acceptable level of service in an normal everyday use of the Internet. The platform shall ensure competition in every level of the infrastructure.
Sugestion to a structure to a security paper
Our Suggestion to the structure of a stability paper (enclosed) includes
1) Strategic positions to increase the security of the Internet infrastructure
2)) Action plan (measures) to implement the strategic positions adopted
3) Plan for a continously management of the strategy.
Possible measures
Finally, some examples of possible measures by Commission and/or MS:
• Organize a European annual meeting with mulit-stakeholder representation. HLIG, IIG and national experts participate in fora discussion, Organizations and companies.
• Establish a multi-stakeholder council to HLIG (something similar to IGF advisory board)
• Establish a European ICT outreach on IG ("Capacity building at its best").
Financing
There are funds within the union earmarked for the implementation of the 7:th framework programme, especially Competition and Innovation Programme (CIP). Spring 2008 is excellent time to initiate dialouge and influence criteras for calls to the fiscal year 2009.
söndag 25 januari 2009
Apple och iPhone-effekten
Det stora genomslaget för iPhone under 2008 skiftar hela marknaden för det som förr kallades mobiltelefoner. Alla stora aktörer tycks nu arbeta med liknande handheld device-lösningar. Nokia slutade tala om mobiltelefoner för flera år sedan, men har ändå inte lyckats producera en sådan kolossal framgång som iPhone ändå är (och detta trots de många tekniska barnsjukdomarna iPhonen brottades med). Vad gör egentligen Apple som inte Nokia– eller Ericsson- lyckas med?
Apple tycks göra alla fel i boken, men vi går på det i all fall. De låser in sina användare med proprietära (eller åtminstone bängliga) format. De säljer hutlöst dyr hårdvara. Ändå köper vi dem. iPhone-effekten är kanske isolerad till en begränsad skara early-adaptors i ett förmöget hörn av Europa och västra USA. Men det är i sådana fall en tillräckligt stor användargrupp för att ge genomslag på alla de globala marknaderna.
Apple tycks göra alla fel i boken, men vi går på det i all fall. De låser in sina användare med proprietära (eller åtminstone bängliga) format. De säljer hutlöst dyr hårdvara. Ändå köper vi dem. iPhone-effekten är kanske isolerad till en begränsad skara early-adaptors i ett förmöget hörn av Europa och västra USA. Men det är i sådana fall en tillräckligt stor användargrupp för att ge genomslag på alla de globala marknaderna.
Internet inför 2009
Internet blir mobilt
Internets övergång till et mobilt Internet tog fart redan under sensommaren 2007. Under hösten 2007 närapå exploderade försäljningen av mobila abonnemang och s.k. donglar för 3G-surfning, åtminstone bland ”early adaptors”. Under hösten 2008 accelererade försäljningen av minidatorer, där vissa redan var redo att ta ombord 3G-kortet för datatrafik.
Mobiloperatörerna i Sverige talar nu om sina investeringar i LTE/4G-telefonin. De meddelar att de arbetar för fullt med nästa genereation dataöverföring, 4G. De antyder försiktigt att de kommer att börja erbjuda en sådan trafik under 2010.
I det mobila Internet ser vi också en motstående trend. För första gången har kundunderlaget blivit så stort att 3 aviserar begränsningar i de mobila abonnemangens trafik. Samtidigt antyder man att det endast är ett begränsat antal individer som står för ett överutnyttjande av näten.
Internet förmedlar mer media
På de trådade bredbanden börjar mediatjänster med strömmande innehåll (video, musik etc.) få ett ordentligt grepp om kunderna. Legala innehållstjänster som exempelvis Youtube och Spotify får ett starkare grepp om marknaden. Ericsson, Nokia, och flera traditionella teleoperatörer försöker etablera sina egna innehållstjänster. De sätter upp sina skyddade marknader (”walled gardens”) för att tjäna pengar på nätet. Mer media på det trådade Internet och troligtvis även på det trådlösa Internet kräver Investeringar vartefter kundunderlaget ökar.
Handhållna Internet-terminaler
Flera kinesiska aktörer tävlar om att få leverera hårdvara till Googles nya ”hand-held-device”. Det påminner också om vad relativt lätt det är att skaffa själva hårdvaran för telefoni. Ericsson förenar sig med den konkurrent de till synes inte kan slå ( enligt parollen ”if you can’t beat them, join them”). HTC får konstruera hela inkråmet till det nya flaggskeppet Experia. Samtidigt lämnar Ericsson och flera andra aktörer den öppna plattformen Symbian. De lejer ut tillverkningen av hårdvaran, och stoppar troligtvis in operativsystemet Android i den från andra inköpta telefonen. Vad blir det då egentligen kvar av Ericsson, förutom varumärket?
Rejset att slippa investera i Internetinfrastruktur
Mellan operatörerna blir det ett svarte-petter-spel i att slippa investera i ny infrastruktur. Så länge man inte kan säkra framtida intäkter från sådana skyddade innehållsmarknader, blir investering i trådad infrastruktur en riskaffär. Det öppna Internet ger mången produktutvecklare på de trditionella ISP:erna huvudvärk. Ska de ta betalt för trafikförmedling, för innehållstjänster eller båda två?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)